Sommarbilder, part 1: havet

Man behöver inte vara uppvuxen vid havet eller i dess absoluta närhet, för att känna en speciell relation till detta vatten, men jag inbillar mig att det ändå är så. Precis på samma sätt som den som vuxit upp i en tung granskog, eller vid slätternas vidder, eller i fjällvärlden, får en alldeles särskild känslaFortsätt läsa ”Sommarbilder, part 1: havet”

Så möts vi igen…

Lördagen den 25 maj återsåg jag så äntligen Stockholm Kiteboardcenter. Platsen var Gålö havsbad och dagen till ära var det ju tävling och mycket vind (tyckte jag, men enligt en och annan kunde det nog sjutton blåst lite mer) och sol och skönt. Sådan tur att tävlingen var på lördagen och inte på söndagen… KulFortsätt läsa ”Så möts vi igen…”

Dalarö, Gålö eller Oxnö?

Ibland finns det en plan i förväg för vad man skall företa sig eller vart man skall. Då är det lätt i efterhand att peka ut var man befann sig. Min biltur i söndags blev ett motivsökande med lite förhinder. Såväl Kite boardåkarna som vattnet visade sig från sin sparsmakade sida. När det gäller åkarnaFortsätt läsa ”Dalarö, Gålö eller Oxnö?”

Feber och tristess…

Så kan en och annan dag sammanfattas. Att ha feber, om än så lite, begränsar det roliga man skulle kunna företa sig (ja, även det reguljära jobbet 😉 ), men då är det tur att det finns bilder. Och då kommer jag att tänka på några jag tog för ett par dagar sedan. Några ärFortsätt läsa ”Feber och tristess…”

Skärgård och vinter

I Helsingborg fanns inte mycket skärgård. Ingen alls faktiskt, men detta naturfenomen (det får man väl ändå kalla det, även om det ”bara” handlar om landhöjning?) är fängslande. Och de olika delarna av skärgården har sina olika ”tjusningar” och kvaliteter, men det som lockar mig är ytterskären. Kanske är det känslan av att det ärFortsätt läsa ”Skärgård och vinter”

Gran Canaria, del 1

Jag får ursäkta den lite otillfredsställande rubriken; tanken är ju en ”rubbe” skall vara innehållet i koncentrat, men då bättrar jag mig genast: nu blir det hus, utsikter, hundar, en joggare samt hav och strand. Och en fotograf som blir förevigad när han förevigar en person (lite ”meta” på kvällen är väl inte fel?). DetFortsätt läsa ”Gran Canaria, del 1”