Bröllop

Att gifta sig är, hur det än artar sig, en av de största dagarna i ens liv. Sådant man tänker på innan skall ingå i en ”perfekt” dag, såsom bra väder och andra yttre förutsättningar, kommer sällan att göra så stort intryck när det väl ”gäller”.

Så har det i alla fall varit på de bröllop jag har bevistat (däribland mitt eget;) ), och den främsta orsaken är att själva händelsen, begivenheten, är så mycket större. När det gäller mitt eget bröllop minns jag visserligen vädret, men jag minns också känslan sekunderna innan dörren slogs upp för församlingen och jag och min blivande hustru skulle vandra fram till altaret. Jag törs påstå att min ”omvärldsbevakning” dessa sekunder var rätt liten. Tiden stod still och det närmade sig just detta ögonblick vi väntat på, förberett oss för och varit lite rädda för…

Men fram går man och på något sätt går man tillbaka en liten stund senare och allt är bara fantastiskt. Och just denna känsla, att man är så upprymd, kan man ju inte frysa och ta fram när man vill, men en hjälp på vägen är fotografier.

Jag har själv fotograferat ett par bröllop, och två för nära bekantas räkning. Generellt kan jag säga, och här vet jag att många håller med mig: om man skall fråga en kompis att fotografera så bör man (förutom att kompisen bör vara duktig på att fotografera) vara säker på att kompisen verkligen vill fotografera…

Det låter kanske konstigt, men det är inte helt ovanligt att denne kompis kanske faktiskt inte är så förtjust i detta hedersuppdrag, och skälen till det kan vara flera. Ett vanligt är att det ansvar som hamnar på ens axlar är stort (DU ansvarar för att bilderna av deras dag blir BRA!) och det kan tynga ner och lägga sordin på hela festligheten. Att man måste kliva in och ur olika roller, som Fotografen och som Kompisen som bara vill vara glad och närvarande, är faktiskt slitsamt. ”Men varför säger man då inte bara nej?” kan man ju undra, men för det första är det kanske inte så lätt, och för det andra kanske man ändrar uppfattning ju mer tiden går.

Alternativet till att fråga en kompis är att anlita en fotograf. Jag är visserligen part i målet, men vinsterna är flera: du får en person som till 100% är Fotograf och den enda orsaken till att den personen är på ert bröllop, är för att föreviga denna speciella stund. Denna person är generellt mer erfaren som fotograf än kompisen (lite beroende på vem denne kompis är 😉 ),  och vet vad som fungerar och vad som inte fungerar. Ni kan också agera på ett annat sätt när det är en person ni inte känner. Ni får också en person som kan sitt efterarbete och som kan se vilka bilder som är bättre än andra. När ni skriver avtal med er fotograf vet ni att ni inte behöver bekymra er om bilderna; dem tar fotografen.

Men priset då? Är det inte hemskt dyrt? Det beror på hur man ser det. Och vilken fotograf man väljer. Det finns namnkunniga som börjar på femsiffriga belopp och sedan ökar och så finns det dem som inte är lika namnkunniga och etablerade. Till den senare skaran hör jag (än så länge i alla fall 😉 ). Ser man på den totala kostnaden för ett bröllop, är notan för att slippa bekymra sig för fotografier inte iögonfallande.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s